Annons:
Etikett63-övrigt
Läst 46167 ggr
Fidelina
2009-09-20 11:02

Arvsrätt

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Reglerna kring vem som ärver vad, är snåriga och ibland svåra att förstå. Jag försöker därför att återge de viktigaste av dessa regler och ger exempel som jag har hittat på internet.

En bouppteckning, som är en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder måste upprättas då någon dör. Denna bouppteckning fungerar som ett underlag vid arvsfördelningen och måste upprättas inom 3 månader från dödsfallet. Finns det en partner eller en make eller maka, måste först en bodelning göras i det gemensamma boet innan bouppteckningen kan göras. Om en förälder efterlämnar make och barn under 18 år skall det förordas en god man som ska ta tillvara på barnet eller barnens intressen.

Om inget testamente är skrivet och det finns barn till den som dör, tillfaller all kvarlåtenskap barnet eller barnen i lika stora delar. Varje barns andel kallas juridiskt "laglott" och denne kan inte avtalas bort. När man skriver ett testamente och har barn, måste halva ens kvarlåtenskap fördelas lika mellan de barn som har juridisk laglott. Den andra halvan av kvarlåtenskapen kan man dock välja att fördela till annan part eller på ett annat sätt - eller "skänka bort" till exempelvis en välgörenhetsorganisation:

"Kan föräldrar göra sina barn arvlösa i sitt testamente?_

Nej. Enligt svensk lag kan barns arv aldrig minskas med mer än hälften, vad som än skrivs i ett testamente. En bröstarvinge har alltid rätt att minst få ut sin laglott, som är hälften av det som han/hon skulle fått ärva normalt (om inte testamenet funnits). Bröstarvingar är den avlidnes barn, och om någon av den avlidnes barn också är avliden så har dennes eventuella barn nu rätt till sin avlidne förälders laglott efter dennes förälder.

Detta regleras i ärvdabalkens 7:e kapitel, 1:a och 3:e paragraferna: "Hälften av den arvslott, som enligt lag tillkommer bröstarvinge, utgör hans laglott. … För utfående av laglott äger bröstarvinge påkalla jämkning i testamente."

Om en person inte har några bröstarvingar alls (inklusive barnbarn) så ärver normalt föräldrar, syskon osv enligt vissa regler. Sådana arvingar kan göras helt arvlösa genom testamente. Finns bröstarvingar så kan den avlidne högst testamentera bort hälften av sin egendom."[1]_

Ensamstående med barn

Om man är ensamstående med barn, och barnen är omyndiga vid ens frånfälle, blir den förälder som man har barnet tillsammans med förmyndare över barnets ärvda egendom.

Genom att skriva ett testamente där man utser specifika förmyndare och också uttryckligen säger att den andre föräldern ej skall ha någon som helst tillgång till arvet, kan man skydda barnets egendom till dess barnet är myndigt och själv kan ta beslut om dess tillgångar.  Det bästa är att i detta fall att låta några nära vänner eller släktingar som man litar på fungera som förvaltare i samråd. Om ingen förvaltare är utsedd, kommer en förvaltare genom kommunen att utses. Det har diskuterats om att vissa skrivit testamente, där de uttryckligen velat ha en offentlig förvaltare (genom kommunen) och att denne förvaltare ändå sedan har lyssnat till barnets kvarvarande förälder och genom flera uttag till föräldern har "länsat" barnets tillgångar. Arvet har gått upp i rök, trots det önskemål som den döde har uttryckt. Det är därför viktigt att ta hjälp av en advokat för att formulera testamentet, så att inga otydligheter uppstår.

Sambo med särkullbarn

Om man är sambos, har man ingen arvsrätt sinsemellan, såvida man inte skriver ett ömsesidigt testamente där man förordnar att den efterlevande sambon skall få ärva.[2]

Man kan dock aldrig avtala bort den laglott som särkullbarn har rätt att få ut om föräldern dör. Men genom ett testamente kan den halva som ej per automatik skall tillfalla bröstarvingar exempelvis förordna till sin sambo, partner eller make/maka. Det är dock viktigt att veta, att det är endast särkullsbarnen som har rätt att få ut sin laglott direkt vid frånfälle av en förälder. Gemensamma barn får vänta på sin laglott tills dess den andra föräldern också dör.

"Din sambo kan testamentera hälften till dig men resterande halva är den s.k. arvslotten som särkullsbarn alltid har rätt till när en förälder avlider. Detta gäller vare sig ni är gifta eller sambo. När det finns särkullsbarn är det ofta bättre att inte vara gift då man kan styra ägandet på ett annat sätt än vid äktenskap då det blir giftorättsgods", skriver "Missasa" på passagen debatt.[3]

"Hur ärver man efter en förälder som är om-sambo?_

Sambon till den döde föräldern har rätt till vanlig bodelning enligt lag (1987:232) om sambors gemensamma hem, den s.k. sambolagen, vilket ger en mer begränsad rätt till egendom än om de varit gifta. I sambo-fallet är det i stort sett endast gemensam bostad och gemensamt bohag som skall delas upp (inte till exempel den dödes värdepapper, banktillgodohavanden, bil, fritidshus osv). Bostaden/bohaget måste ha anskaffats för gemensamt brukande, men det spelar ingen roll vem som betalade. Vissa delar av bohaget/bostaden kan vara undantagna från bodelningen om samborna skrivit samboavtal. Sambon har dock enligt en särskild minimiregel rätt till minst två basbelopp (om inte den gemensamma bostaden/bohaget är värt mindre än så). De tillgångar som finns kvar efter sambo-bodelningen är det som skall ärvas.

En särskild regel gäller om den döde tidigare varit gift med någon som dog medan de var gifta. I så fall kommer viss egendom nu att undantas innan sambo-bodelningen görs, (ärvdabalken, 3:e kapitlet, 7:e paragrafen). Det beror på att den nu döda vid sin förra maka/makes död ärvde denne (gäller sedan 1988).

Den efterlevande sambon har ingen arvsrätt efter den döde sambon om inte den döde skrivit ett sådant testamente. Finns inget sådant testamente ärver den dödes barn, medan den dödes sambo inte ärver någonting (utan endast får det som tillföll honom/henne genom sambo-bodelningen). Även om det finns ett testamente kan den döde högst testamentera hälften av arvegodset till sambon (eller till någon annan), den andra hälften ärvs alltid på vanligt sätt.

Arvet fördelas lika mellan den dödes alla barn. Om något av barnen dött men har barn i sin tur delar dessa (den dödes barnbarn) på sin döde förälders arv efter den nu döda far/mor-föräldern. Detta regleras i ärvdabalken, 2:a kapitlet, 1:a paragrafen: "Närmaste arvingar på grund av skyldskap äro arvlåtarens avkomlingar (bröstarvingar). Arvlåtarens barn taga lika lott. Är barn dött, skola dess avkomlingar träda i dess ställe, och skall var gren taga lika lott." Så länge det finns minst ett barn (eller barnbarn) till den döde, så ärver inte andra släktingar, till exempel den dödes syskon. Syskon ärver bara om den döde är barnlös (eller genom testamente)."[4]_

Ett exempel på vad som kan hända i samboförhållanden med särkullsbarn:

"Monica och Kim är sambor, har gemensam ekonomi och bor i en lägenhet som Monica köpt. Monica äger även en sommarstuga. De har båda ett var sitt barn från tidigare förhållanden. Vad händer om Monica går bort?
Svar från Jonas Gosenius: Monicas barn ärver sommarstugan som är egendom som inte omfattas av sambolagen. Om lägenheten är inköpt före förhållandet med Kim ärver barnet även lägenheten."[5]

Gifta med särkullbarn

Om den avlidne var gift och det inte finns något äktenskapsförord, har makarna giftorättsgemenskap, att all egendom som inte är enskild egendom skall utgöras av giftorättsgods. Då måste bodelning ske innan bouppteckning kan göras över den dödes egendom. Bodelning måste också ske om en efterlevande sambo har begärt detta. När bodelning genomförts och den avlidnes skulder är avbetalade, kan arvsskifte ske, dvs att arvet kan delas upp.

"Särkullbarn har i princip alltid rätt att få ut sin arvslott efter sin förälder. Det är bara om dödsboets behållning inte motsvarar mer än fyra prisbasbelopp som särkullbarnet måste vänta med att få ut hela eller delar av sitt arv till dess att också den efterlevande maken har dött."[6]

_"När du dör blir det först en bodelning, innan arvet börjar fördelas. I bodelningen får din fru normalt hälften av era sammanlagda tillgångar om inte annat framgår av t.ex. äktenskapsförord, mm. Det som finns kvar på din lott i bodelningen efter din död är det som ska ärvas.

Om du inte har barn på annat håll, så ärver nu din fru dig. Hon får både tillgångar via bodelningen och ett arv. Detta gäller oavsett om du är far till din frus barn eller ej (sedan 1988 får gemensamma barn ändå vänta på sitt arv tills båda föräldrarna dött).

Om du har barn med någon annan än din fru, så ärver nu det eller de barnen dig, och din fru ärver ingenting om inte hennes barn är dina också. Din fru får endast det hon fick genom bodelningen, hela arvet går till dina barn på annat håll. Om din frus barn är dina också, så delas ditt arv upp i lika många delar som du har barn sammanlagt, både med din fru och med andra. De av dina barn som du inte har med din fru ärver nu sina andelar, men andelarna till de barn som är gemensamma med din fru går till frun (sedan 1988 får gemensamma barn vänta på sitt arv tills båda föräldrarna dött).

Vill du att fruns barn ska ärva trots att de inte är dina barn kan du upprätta ett testamente. Har du inga barn på annat håll kan du testamentera allt till fruns barn om du vill, har du egna barn på annat håll kan du testamentera högst hälften till fruns barn."[7]_

Om man inom äktenskapet väljer att göra en bodelning med enskild egendom, kommer respektives särkulsbarn att ärva sin förälder. Om man vill att make eller maka skall ärva viss del av kvarlåtenskapen, måste testamente skrivas.[8]

Exempel 1:

"Gunnar och Ewa är gifta, bor tillsammans i en villa och har gemensam ekonomi. De har två barn tillsammans. Gunnar har även ett vuxet barn sedan tidigare. De har inte äktenskapsförord och har inte skrivit testamenten. Vad händer om Gunnar går bort? Svar från Jonas Gosenius: Barnet från ett tidigare förhållande är ett så kallat särkullsbarn, som har rätt att få ut sitt arv när föräldern avlider. Arvet fördelas mellan Gunnars tre barn, innebärande att särkullsbarnet erhåller en tredjedel av Gunnars kvarlåtenskap. De gemensamma barnens två tredjedelar ärvs med fri förfoganderätt av Ewa. Särkullsbarnet ska alltså erhålla en tredjedel av hälften eller en sjättedel av Gunnar och Ewas sammanlagda förmögenhet. Det finns undantag ifall Ewa har en större förmögenhet än Gunnar."[9]

Man kan tycka, att det viktigaste är att skydda särkullsbarnen och barnen, men det är minst lika viktigt att skydda varandra. Och visst kan det kännas fel att börja tala om arv och testamente, när förälskelsen gör att man helst av allt tänker på att flytta samman och leva ihop. Då känns döden så långt borta. Trots detta, är det en viktig fråga som man gör klokt att ägna lite tid åt då man inleder ett förhållande, speciellt om det också finns särkullsbarn med i bilden. Att ta hjälp från en advokat som skriver ett testamente, kostar runt 1500 SEK och är en billig "livförsäkring" för de efterlevande.

/Fidelina

_Sajtvärd på www.alternativfamiljen.ifokus.se_


[1] http://faktabanken.nu/arvslos.htm

[2] http://www.privataaffarer.se/familjeekonomi/200811/sa-arver-sarkullbarn/

[3] http://debatt.passagen.se/show.fcgi?category=6500000000000029&conference=10500000000001120&posting=19500000005368567

[4] http://faktabanken.nu/jurfraglist.htm

[5] http://sydsvenskan.se/ekonomi/article549849/Nya-familjer-skapar-svara-arvsskiften.html

[6] http://www.privataaffarer.se/familjeekonomi/200811/sa-arver-sarkullbarn/

[7] http://faktabanken.nu/arverfrunsbarn.htm

[8] http://web4health.info/eu/kom/140901

[9] http://sydsvenskan.se/ekonomi/article549849/Nya-familjer-skapar-svara-arvsskiften.html

Annons:
Qamilla
2009-09-20 17:43
#1

Oj, det låter verkligen snårigt. Om man då har varit gift förut och har barn från tidigare förhållanden är det nog bäst att upprätta ett testamente så alla vet vad som gäller.

Men vad gör man med sitt testamente för att vara säker på att det blir som man vill? Tänk om någon (som gynnas utan testamentet) hittar testamentet först och förstör det. Vad jag förstått så kan man inte längre registrera sitt testamente hos tingsrätten.

Denna kommentar har tagits bort.
Hoppfull
2009-09-20 19:55
#3

Ja det här är så krångligt så att man bli alldeles matt!

Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?

Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.

Qamilla
2009-09-20 20:26
#4

Det skulle vara kul att veta vad man gör för att vara säker på att ens testamente följs om man nu skriver något.

Fidelina
2009-09-20 21:36
#5

Man kan förvara testamente det hos en advokat - eller hos en god vän som man verkligen litar på. Man kan ju också komplettera testamente med äktenskapsförord.

/Fidelina

Hoppfull
2009-09-20 22:47
#6

#5 Banken med, de hjälper ofta till med att skriva sådant om man ber dem.

Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?

Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.

Annons:
Fidelina
2009-09-20 22:57
#7

# 6 Fast om man lägger ett testamente i bankfack, finns risken att arvingar kan riva testamentet då de går igenom vad som finns i bankfacket. Det är ju inte alltid som testamentet faller alla arvingar i smaken. Genom att förvara det hos en advokat (eller en god vän som man litar på) är det nog i regel mer skyddat.

Hoppfull
2009-09-21 13:14
#8

Så sant så sant… jag är inte misstänksam nog att tänka i de banorna Glad

Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?

Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.

Fidelina
2009-09-21 14:32
#9

# 8 Grejen är ju den, att när du väl är död, kan du inte göra något åt vad arvingar behagar göra med ditt testamente. Men en advokat (eller annan förtroendevald) har alltid en etik att följa och till denne etik hör inte att riva en klients yttersta önskan formulerad i ett testamente.

Det är lite som tjuvar säger; de föredrar att en polis tar fast dem än att en privatperson gör det, för privatpersoner har inga regler att förhålla sig till varför de kan ta sig för med precis vad som helst, medan polisen måste följa sina reglementen.

Sedan finns det ju såklart de, som väljer att skänka bort alla tillgångar innan sin död, för att den vägen komma runt detta med bröstarvingars laglott. Att leva i sådana familjer och släkter kan inte heller vara roligt för någondera part. Då finns ju bara "förlorare" (förutom den som får gåvan då såklart).

Hoppfull
2009-09-21 15:10
#10

Jo jag förstår det Glad Det är fortfarande så att jag aldrig skulle få för mig att misstänka något sådant i förväg… så länge jag inte har kompletta psykopater i min omgivning. Dessutom äger jag absolut inget alls av värde så det är ett rätt meningslöst förfarande att riva mitt testamente som inte ens finns…

Men för de som äger är det såklart annorlunda!

Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?

Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.

Qamilla
2009-09-22 23:52
#11

Nej, jag äger ingenting av värde heller. Men brytningen med mina föräldrar är än så pass ömtålig att jag inte ens vill att det ärver dammet i min lägenhet.

Dessutom är mina syskon sådana som kan gå över lik för att få någon krona så bara därför vill jag se till att dom inte får något heller. Mina föräldrar har gjort klart för mig att dom kommer skänka bort allt dom äger till mina syskon för att jag ska bli utan. Samma som dom gjorde när min mormor gick bort. Mina syskon fick åka till hennes lägenhet och ta det dom ville. Resten slängde dom bort. Då ska det vara lika även åt andra hållet även om jag inte äger något av värde. Jag vill inte ens ha in dom i mitt hem efter att jag gått bort. Helst inte ens låta dom veta att vi har gått bort. Ja, du förstår hur jag tänker.

Mymlan
2009-09-23 09:43
#12

Hur går det med barnens laglott om jag t ex innan jag dör skänka alla mina tillgångar alt ge till välgörenhet så inga pengar etc finns då jag dör. Hur blir det då med deras lagliga laglott?

Döm Inte Människor Genom deras utseende. För du kan Inte se deras insida.

I am who I am, so like it or kiss my, yeah you know exactly what to kiss.

Smile to the world, than the world smiles to you

 

Fidelina
2009-09-23 09:50
#13

# 12 Det är precis som jag skrev i # 9 en möjlighet att gå runt lagen om laglott. Men om gåvan skänkts bort precis innan man dör, kan nog bröstarvingar strida för att gåvan skall ogiltigförklaras och lämnas tillbaka. T ex genom att hävda att du inte varit vid dina sinnes fulla bruk då du skänkt bort din förmögenhet.

Annons:
[Kathja]1
2011-12-03 22:08
#14

# 12 Mymlan - om du skänker bort allt du har i god tid, m.a.o inte veckan innan, kan de inget säga. Det är dina saker och du bestämmer över dem. Det finns ingen lag på att det ska finnas något att ärva! Tungan ute

yvonnel
2011-12-04 05:55
#15

Pappan till mitt barn är svensk från värmland men är sedan 30 år utlandsboende och gift med ett till eget barn där, ca 4-5 år yngre än min dotter. När han dör, hur kan den arvsrätt min dotter har efter honom bevakas?

[Kathja]1
2011-12-04 22:13
#16

Jag frågade min man som är jurist… Svaret var att han TROR att när mannen dör så får skatteverket reda på det, eftersom han ju ska ha pension från Sverige, så då får man kolla med dem mellan varven. Sedan var han tveksam till ifall barnet ärver den egendom pappan har i det nya landet eftersom han borde vara skatteskriven där och då är det deras regler som gäller…

Var väl inte det svaret du ville få, men det var hans spontana utan att ha kollat det ingående!

yvonnel
2011-12-05 02:43
#17

Precis vad jag tänkte, min dotter klarar sig ekonomiskt utan hans tillgångar men han har med all säkerhet ganska mycket pengar och kanske annat också placerat i Sverige, så frågan är nog eg om den nya familjen får tillgång till det också före min dotter. Det handlar eg om erkänslan mer än själva penningsumman. Vad gäller skatteskrivning så tror jag att han har den kvar i Sverige men alla hans löner har nog utbetalts till typ något skatteparadis för att slippa skatterna. Han har haft anställningar på kontrakt med Skanska och andra anläggningsfirmor i utlansdstjänst. Inte säkert att han får pension från sverige, eller är det kanske det ändå? han har inte jobbat så mkt här i landet men kanske får man ändå folkpension. Jag har en blygsam summa från USA som kallas full pension men utgörs av ca 500 kr/mån så den kan man inte leva på.

[Kathja]1
2011-12-05 09:08
#18

Är han skatteskriven i Sverige, m.a.o fortf Svensk så ska hon få sin del av hans pengar, även de han har dragit in efter att han flyttade utomlands. Men det låter underligt att skulle valt att fortf vara skriven här eftersom han då betalar mer i skatt på sin lön. Sedan kan det såklart vara svårt att luska reda på alla hans pengar ifall han har gömt dem väl, men det är en annan historia. Pension från Sverige får han om han varit skriven i Sverige och jobbat i Sverige, samtidigt. Då får han Svensk pension för den delen. Men det viktiga är iaf att är han skriven i Sverige är det bara att ha koll på om han fortf lever, man har ju viss tid på sig att protestera emot ett testamente. Tror att det är tio år man har på sig att protestera emot att man blev "bortglömd" då boupptäcknigen gjordes efter personens död. Har det sedan gått en tid och den som ärvde har satt sprätt på pengarna så kan det ju klat vara svårt att få ut dem… Men om man kollar med skatteverket typ 1 gång/år ifall han fortf lever så borde man ju ha en bra chans. Flört

Upp till toppen
Annons: